Konsten att bygga en bro mellan akademin och förpackningsindustrin

Nu när det är dags för studenterna att sjunga in våren tog Packbridge tillfället i akt att visa vad som sker på våra universitet när det kommer till förpackningsforskning. Packbridge arrangerade tillsammans med Scanpack, Packbridge Research Forum på Svenska Mässan den 29 april och intresset var stort. Drygt 125 personer fanns på plats när Per-Stefan Gersbro från Packbridge och Anna-Lena Friberg från Scanpack, hälsade välkomna. De fick en minst sagt fullmatad dag med tolv föredragshållare som täckte allt från förpackningar och genusdebatten till nya möjligheter med robotar i förpackningsindustrin.

–          Vi vet alla hur viktig innovation är för affärerna, och samtidigt är konkurrensläget tuffare än någonsin. Vi måste göra saker annorlunda, behovet av samarbete har aldrig varit viktigare och vi måste få till ett affärsklimatskifte med stimulans för entreprenörskap. Det sa Packbridge vd, Per-Stefan Gersbro i sitt inledningsanförande.
–          Vi har inte råd att fortsätta med murar, vi måste bygga broar och Packbridge Research Forum är en mycket viktig, sådan bro. Här bygger vi en bro mellan akademin och industrin.

Tryckt elektronik
Tryckt elektronik och kopplingen till förpackningar är i fokus från många håll i dag. Först upp på scenen var Fredrik Jonsson från KTH som jobbar inom det som kallas iPack och som forskar i systemintegration. Tryckt elektronik har här en viktig roll. Ett mål är att utveckla intelligens i pappersförpackningar och att bygga tekniskt fungerande system kombinerat med elektroniska kretsar.

–          Vi har väl alla hört talas om Internet of Things, det vill säga att de flesta föremål omkring oss i framtiden kommer att vara kopplad till Internet i framtiden. Inom bara några år räknar man med att femtio miljarder föremål kommer att vara uppkopplade och med den teknik vi utvecklar kommer detta även att gälla förpackningar, berättade Fredrik Johnsson.

Säkra livsmedel
Tryckt elektronik kan spela en viktig roll när det gäller att minska på spillet av livsmedel, och just livsmedelspill var temat för Malin Göransson och Olle Hydbom från LTH. De är delaktiga i ett pågående, treårigt projekt som heter DynahMat, finansierat av Vinnova och Tvärlivs. Packbridge är för övrigt också involverat i detta projekt.

–          Vi ska finna vägar för hållbar och innovativ livsmedelsförsörjning inför framtiden. För närvarande går cirka en miljon ton livsmedel till spillo i Sverige och cirka två tredjedelar av det är egentligen ätbart, sa Malin Göransson.

Tanken är att placera sensorer på livsmedel när de förpackas för att kunna följa leveranskedjan. Längs denna ska det finnas läsare som är uppkopplade mot molnet. Det gör att man har koll på kvaliteten på livsmedlet och kan sätta nya bäst-före-datum om nödvändigt. Dessutom ökar man spårbarheten.

–          Exakt vilka sensorer vi ska använda är inte bestämt ännu, men det kan till exempel bli RFID eller BLE, det vill säga lågenergiblåtand, sa Olle Hydbom.

Kroppen blir aktiv
Tekniken för oss alltså framåt i snabb takt, och en spännande del i utvecklingen presenterades av Tim Overkamp från Linköpings universitet. De jobbar tillsammans med Acreo, som är världsledande på tryckt elektronik, och Ericsson i ett projekt som heter PEMM, Printed Electronics Meet Mobile (och även här är Packbridge med). Det handlar om att överbrygga plattformen mellan den digitala och fysiska världen.  Connected paper är ett resultat av detta.  Det handlar om att sända information från en tryckt etikett till en smartphone eller platta via den mänskliga kroppen. Det visades nyligen live på Consumer Electronics Show i Las Vegas.

Årets julklapp?
Karin Wagner från Chalmers berättade om ett projekt som heter Den (o)hållbara förpackningen och som inleddes år 2008. Mot slutet av i år ska allt redovisas i en omfattande bok med samma namn.

I projektet tittar man på förpackningsutvecklingen genom åren inom tre olika områden, mjölkförpackningar (Den krävande mjölkförpackningen), läkemedelsförpackningar (Den säkra medicinförpackningen) och lyxförpackningar (Den poserande lyxförpackningen). När man talar om hållbarhet i det här projektet sker det ur flera vinklar, miljö, ekonomi, socialt, etiskt och kulturellt. En spännande bok att se fram emot – kanske årets julklapp i förpackningsbranschen?

Bra att vara välkänd
En av förpackningens många roller är att fungera som den tysta säljaren på butikshyllan. Men hur vet man som varumärkesägare att man har träffat rätt med sin förpackningsdesign och att konsumenterna verkligen ser min produkt på butikshyllan. Hur fattar konsumenterna sina beslut? Vad är det som aktiverar honom eller henne? Det är något som Poja Shams från Karlstad universitet jobbat med under en längre tid.

–          Cirka sjuttio procent av allt vi köper är bekanta produkter. Vi ser med andra ord bara en liten fraktion av hela utbudet. Det beror främst på att våra hjärnor är lata.
–          Det här innebär att förpackningen måste göra jobbet på bråkdelar av en sekund. Därför kan det vara en god idé att undvika för mycket detaljrikedom.

Könet och förpackningen

Magdalena Petersson McIntyre från Göteborgs universitet är en del av projektet med den (o)hållbara förpackningen som Karin Wagner berättade om. Hon ser på förpackningar ur ett könsperspektiv. Vad berättar förpackningar för oss om hur vi ser på kön i dag, på vilka sätt är män och kvinnor avbildade på förpackningar, hur kan du känna igen metoderna för att porträttera män eller kvinnor och vad innebär de? Det är frågor hon försöker utreda.

Lättare wellpappförpackningar
Kaarlo Niskanen från Mittuniversitetet forskar på temat fibervetenskap och ställde frågan om det är möjligt att minska vikten på wellpapp utan att påverka egenskaperna.

–          Problemet med wellpappförpackningar är att förutspå hur de ska hålla i en leveranskedja. Ibland fungerar det inte på grund av oförutsedda händelser eller miljöer. Det kan man klara genom att överdimensionera materialen kanske ända upp till tjugo gånger vad som egentligen krävs.

Mittuniversitetet utvecklar beräkningsmetoder för att göra effektiva och fungerande uppskattningar av vad som krävs. Kaarlo Niskanen slog fast att det är möjligt att minska vikten på wellpappförpackningar men att det som vid all kvalitetsförbättring krävs ett systematiskt sätt att göra det.

Bioplast ännu en liten del av totalen
Från fiber till en ”ny” materialgrupp togs åhörarna via Ulrica Edlund på KTH. Hon gav en intressant inblick i vad som gäller för bioplasterna idag. Vad är kommersiellt och vad kan vi förvänta oss i framtiden?

–          Generellt är det så att av alla polymera material som tillverkas så går cirka trettioåtta procent till förpackningsindustrin. Det gör att denna industri är mycket intressant för tillverkarna av plastråvara och nu kommer alltså bioplasterna, men så här långt svarar de bara för runt en halv procent av alla polymerer tillverkas.

Ulrica berättade om de vanligaset bioplasterna i dag och dess ursprung, för att sedan gå in på framtiden där skogen kan utgöra en viktig råvarukälla.

Redo för nano?

Lars Montelius från Lund universitet har mer än tjugofem års erfarenhet av nanoteknik och han ställde frågan om vi var redo för en nanoförpackningsvärld?

Barriärmaterial är det de flesta av oss har hört om, men möjligheterna med tekniken är nästan obegränsade. Nanoprodukter finns i dag runt omkring oss i vårt dagliga liv, utan att vi tänker på det, olika hudkrämer är ett exempel på det. Smart belysning är ett annat.

–          För att återkoppla till tidigare föredragshållare i dag vill jag också peka på att nanotekniken hjälper utvecklingen av tryckt elektronik. Nanoteknik ökar värdet i hela värdekedjan, slog Lars Montelius fast.

Strategi för att skapa värden
Hur skapar vi värden i förpackningsbranschen? Det var ämnet för Malin Olander Röse från Lund universitet. Malin hade bara några dagar tidigare disputerat till doktor i ämnet ”Från power point till verklighet” i pappersförpackningsindustrin.

–          En utmaning med förpackningar är att det är lätt att beräkna vinsterna med till exempel en viktreducering, ett materialbyte eller en palloptimering, men mycket svårare att räkna på added value effekten, det vill säga vilka värden den tillför.

Från kostnad till differentiering är därför det budskap som Malin Olander Röse förde fram och som hennes forskning lett fram till. Vad alla måste göra är i grunden att lämna sina kontor och träffa både kollegor och kunder och kundernas kunder, slog Malin Olander Röse fast.

Robotar blir mänskliga
Från denna strategilektion var steget ganska långt till nästa föredrag som handlade om de senaste framstegen robotteknologi och möjliga applikationer i förpackningsindustrin. Det var Jorge Solis från Karlstad universitet som gav en rad exempel på hur robottekniken blir allt mer mänsklig, inte minst med referenser från Japan. En robot som hjälper till i det dagliga arbete på en arbetsplats genom att till exempel plocka upp tappa detaljer, hämta något från ett annat bord eller plocka ner en detalj som ligger högt, har till exempel utvecklats av Toyota. Det är en så kallad Human Support Robot. Det är inte omöjligt att tänka sig denna typ av robotar för att plocka upp förpackade varor på butikshyllor.

Rätt förpackning viktig i materialhantering

Dagen avslutades med att Christian Finnsgård från Chalmers universitet visade hur rätt förpackning dramatiskt kan förbättra arbetsvillkoren när det kommer till intern materialhantering och montering. Många gånger är inte förpackningsvalen optimala och det ger montörer onödigt tungt och slitsamt arbete. Han visade hur förpackningar kan användas och gav också resultaten av några nyligen genomförda undersökningar. Material Flow Mappin. MFM, är en metod som kan ge företag stora besparingar.

Det är redan nu bestämt att Packbridge Research Forum återkommer nästa år.