Förpackningsmaterialens svar på komplexa krav diskuterades på Packbridge efter 3 i Stockholm

Vi som jobbar i förpackningsbranschen är väl medvetna om den mycket komplexa kravvärld som förpackningarna befinner sig i. Det är oerhört många faktorer som spelar in och som ska fungera tillsammans om en förpackning ska fungera optimalt. Det konstaterade Per-Stefan Gersbro inledningsvis på Packbridge efter 3 den 23 september i Stockholm. Temat var ”Packaging Materials in Response to Complex Demands”. Som vanligt handlade det om ett ambitiöst program, men långt ifrån alla de krav som ställs på en förpackning kunde tas upp dessa timmar.

Mötesplatsen denna gång var SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, och deras avdelning i Stockholm, där man främst jobbar med materialkemi och ytor och där det finns en hel del utveckling som är av intresse för förpackningsindustrin, till exempel grön kemi och tekniker för att modifiera ytor på material. Det konstaterade Marie Sjöbergsom presenterade verksamheten vid SP i Stockholm.

Ett annat forskningsinstitut i Stockholm är Innventia som mer direkt är inriktade på förpackningsforskning och utveckling. Kristina Wickholm från Innvetia hade gjort en rundfråga bland kollegor och bett dem att ge exempel på krav som ställs på förpackningsmaterial. Hon fick ihop en lista på 25 olika sådana, till exempel att materialet ska vara bionedbrytbart, trovärdigt, hållbart, livsmedelssäkert, ha låg vikt, gripstyrka, vara starkt, klara transporter, ha syrebarriär, vara återvinningsbart med mera.

Som exempel på det utvecklingsarbete som pågår visade hon en så kallad mekanoaktiv förpackningslösning, en fiberförpackning som kan transporteras mer eller mindre platt men som reser sig automatiskt när man tillför varmt vatten.

Ett nytt projekt med inriktning på utveckling och test av förpackningar som sparar livsmedel, Pack Systems for reduced food waste, har nyligen startats med finansiering från Vinnova. I projektet ingår BillerudKorsnäs och Electrolux samt Helen Williams från Karlstad universitet, som är en ledande forskare på området.

En ambition hos Innventia är att förbättra förpackningens image så att vi alla ser den som en hjälte, sa Kristina Wickholm.

Marie Ernstsson från SP gav en presentation på temat Advanced and Innovative Packaging Solutions och visade på olika sätt att modifiera ytor. Man designar helt enkelt ytkemin för att nå önskade egenskaper eller för att förbättra limegenskaperna.

SP gör också till exempel bionedbrytbarhetstester och ser på vilken miljömässig påverkan en viss förpackningslösning har. Taktil känsla, det vill säga hur man upplever en yta på ett papper när man tar på det, är ett annat område.

Från forskarvärlden tog workshopen ett steg närmare handeln och konsumenterna genomMikael Krook från SIG Combibloc som tillverkar vätskekartongförpackningar, ytterligare ett område där många krav ställs. Tiden då ”one size fits all” gällde är sedan länge passerad, konstaterade Mikael Krook. Nu är det flexibilitet som gäller. Han gav exempel på vad som präglar den moderna konsumenten och vilka marknadstrender och utmaningar som man ställs inför. Självfallet, konstaterade han, är det oerhört svårt att kunna bygga in alla utmaningar i en förpackningslösning.

Ett exempel på en ny produkt från företaget är Combibloc EcoPlus, en enliters vätskekartongförpackning med en ny kompositkomposition som gör att man reducerar CO₂ genreringen med 28 procent jämfört med en motsvarande, standard, enlitersförpackning från företaget. Produktskyddet är dock det samma. För att verkligen göra konsumenten införstådd med detta är förpackningarna försedda med en väl synlig banderoll med information.

SIG Combibloc har också tagit fram en version av en ”pappersflaska”. Det kan verka som något enkelt, men är i själva verket en tuff utmaning, inte minst när det gäller att göra en vid öppning som ska förses med en plastförslutning, men man har lyckats, sa Mikael Krook.

Vätskekartongen är alltid försedd med ett barriärmaterial på insidan, det kan vara plast eller aluminium, och vätskekartongtillverkarnas våta dröm är att kunna använda biomaterial för denna barriär. Så långt har inte tekniken kommit ännu, men det sker mycket på barriärfronten. Ett bra exempel på det är Skalax från det svenska företaget Xylophane AB. Maria Gröndahl, som var med och grundade företaget för tio år sedan, presenterade detta material som är en förnyelsebar barriär för beläggning. Det ger en barriär mot syre, fett och aromer. Det kan appliceras på papper och kartong. Intressant är att det ger en effektiv barriär mot migrering av mineraloljor, något som diskuterats kraftigt de senaste åren.

Att det finns stora pengar att spara på rätt materialval i förpackningar i ett logistiksystem stod klart när Tobias Bergarp från Pacccess, som ingår i BillerudKorsnäs koncernen, hållit sitt anförande. Paccess hjälper globala varumärkesägare med förpackningsutveckling och sourcing av förpackningar som man optimerar för logistikflödena. Företaget har basen i USA men finns även i Europa och Asien. Kraven på logistikförpackningar ökar snabbt, inte minst med tanke på den enormt snabbt ökande e-handeln som utsätter dem för tuff behandling. Att köpa en förpackningslösning till exempel i Asien och vara säker på att den fungerar i miljön här i västvärlden är ett vågspel om man inte vet vad man gör. Det är här Paccess kommer in i bilden.

Tobias Bergarp gav ett exempel på ett case där ett amerikanskt företag importerade toalettstolar från Asien och där 6,3 procent fick returneras på grund av skador. Paccess såg över hela leveranskedjan och optimerade den samt tog fram en förpackningslösning som gav maximalt skydd. Resultatet blev att returerna minskade med fyrtiofyra procent och det sparade flera miljoner dollar åt företaget. Kostnaden för att göra detta arbete var snart återhämtad genom de besparingar som företaget gjorde.

Det här hade kunnat undvikas från början om importören insett förpackningens värde och redan initialt och sett till att få rätt lösning. Ett bra exempel på att man inte ska se på kostnaden för en förpackning. I stället handlar det om att se det värde den genererar.

Som vanligt avslutades Packbridge efter 3 med en paneldebatt.

Drygt 80 personer fanns på plats hos SP. Var du inte av dem men inser att det här var ett intressant program, kan du om ditt företag är medlem i Packbridge, gå på PackbridgeTV viawww.packbridge.se, och se alltihop när du har tid. Sändningen var den här gången sponsrad av BillerudKorsnäs.