Till medlemmarna i Packbridge och om ni är ett skånskt företag med mellan 8 och 15 anställda erbjuder Region Skåne nu en unik säljutbildning som man kallar ”Säljkraft”.

Säljkraftkursen leds av Emma Troedsson och syftar till att vässa säljarbetet med konkreta verktyg och kunskap som kan användas omedelbart.

Kursen som består av 5 workshops under lika många månader innehåller allt från nulägesanalys till en säljstrategi med mål och rollfördelning. Parallellt med detta finns stöd i form av gruppcoachning.

Starkt subventionerat pris. För mer information vänligen kontakta Felix Helander på Felix@Packbridge.se.

I ”Säljkraft” får ni stöd att skapa en mer medveten strategi kring försäljning och tillväxt.

Klicka här för mer information och ansökan

Det anrika Medborgarhuset i Eslöv öppnade dörrarna för runt sjuttiofem åhörare när öppningsbarhet var temat på Packbridge efter 3 den 26 februari. Fyra talare gav fakta kring problematiken med att komma in i förpackningar. Det finns inga enkla lösningar.

Att det till och från kan vara svårt att komma åt innehållet i förpackningar är ett välkänt faktum. Ända sedan självbetjäningsbutikerna gjorde debut för ett sjuttiotal år sedan och den moderna konsumentförpackningen såg dagens ljus, har öppningsbarheten varit ett diskussionsämne. Det är en komplex fråga med tanke på den variation av förpackningar och förpackningsmaterial som finns på marknaden, men tankar och lösningar finns, problemet är främst att förpackningar är ett så komplext område att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta en lösning som fungerar i stort sett på alla.

På plats på scenen i Medborgarhuset fanns Helle Antvorskov från Dansk Teknologisk Institut, Gina Lorenzini från Lund universitet, Lars Vestergaard från Scandiflex Pac och Tomas Berns från Ergolab.

Helle Antvorskov, som tycker ämnet är så intressant att hon fanns på plats på sin födelsedag, pekade på den komplexa situationen där förpackningarna hela tiden måste anpassas till de specifika behoven samtidigt som de ska vara användarvänliga och fungera i den miljön de är avsedda för. Många varumärkesägare tror att de har en bra förpackningslösning eftersom konsumenterna inte klagar, men undersökningar i Danmark visar att de inte bryr sig om detta extra jobb, i stället köper man en liknande produkt från en konkurrent. Med andra ord är det allvarligt att tro att ingen reaktion är lika med att konsumenterna är nöjda.

2008 gjordes en annan undersökning i Danmark som bland annat visade att 55 procent av alla som har någon form av funktionsnedsatthet i armar och händer har problem med förpackningar varje vecka. Motsvarande siffra för de utan funktionsnedsättning var tjugo procent.

Helle Antvorskov gav exempel på lösningar och avslutade med att understryka hur viktig det är att man har koll på att man har en lösning som fungerar. Hon rekommenderade också websidan www.userfriendlypackaging.com.

Giana Lorenzini kommer från södra Brasilien men forskar nu på Lunds Universitet på temat äldre pesoner och läkemedelsförpackningar. Hon såg stora problem och avslutade med att säga att hon inte har någon lösning på dem idag, hennes forskning pågår, men pekade på att det är viktigt att äldre människor, förpackningsindustri och läkemedelstillverkare har en dialog.

Innan dess konstaterade hon att många äldre är frustrerade varje dag för att de inte kommer in i förpackningar och de känner sig dumma. Och det lär bli fler som känner sig dumma om inga bra lösningar dyker upp. I dag är 17 procent av jordens befolkning över 65 år, år 2030 är siffran 23 procent och år 2060 kommer den att vara 30 procent. Vi blir allt mer beroende av piller, i USA äter 44 procent av männen över 65 år mer än fem piller om dagen, siffran för kvinnor är 57 procent. Med många piller är förväxlingar lätt och här måste förpackningarna hjälpa till.

Alltför lättöppnade läkemedelsförpackningar är inte heller bra med tanke på barnen. 165 amerikanska barn under 5 år hamnar på sjukhus varje dag med läkemedelsförgiftning.

Giana pekade på problem som för liten text, svåröppnade flaskor och blister, identifiering, öppningsbarhet första gången och även öppningsbarhet varje gång.

Lasse Vestergaard från Scandiflex Pac konstaterade att förpackningar ibland tyvärr måste vara svåröppnade för att ge rätt skydd för innehållet, förhindra snatteri eller fungera i logistiken.
Det finns lösningar på det mesta sa han, problemet är som vanligt kostnader. Alla vill ha smarta och lättöppnade förpackningar men få vill betala. Lösningarna kan vara till exempel perforering, rivtejp, break open eller peeling. I de flesta fall kräver detta nya inställningar av maskinerna och kostnaderna ökar.

Att ha en lättöppnad lösning är en USP, Unique Selling Point, men det måste i så fall framgå tydligt på förpackningen att den är lättöppnad.

För att få så många förpackningstillverkare och fyllare som möjligt att jobba på samma sätt så är det nu nya standarder på väg. Tomas Berns från ErgoLab berättade om dem. ISO 17480 med rubriken Packaging – Accesible Design – Easy Opening, började man diskutera redan år 2005 men för ett par år sedan tog Japan tag i den. De asiatiska länderna har en ändå äldre befolkning än i väst och behovet av lättöppnat är större. Nu är man framme vi avslutningen och den 20 april kommer en press release i ämnet, den 26 maj har man en workshop och sedan ska den standarden även presenteras i Almedalen i närvaro av Reumatikerförbundet, SIS, PRO och Sveriges Konsumenter.

Ytterligare en standard, ISO PWI 19809 är under utarbetande, den kommer att ta upp krav och rekommendationer gällande info och märkning kring öppningsbarhet.

Programmet avslutades som vanligt med en paneldebatt, följt av en lätt måltid som liksom lokalen var sponsrad av Eslövs Kommun, men innan dessa hanns även prisutdelningen i Packbridge Award med, denna gång var temat ”Please Release Me”. Se mer om det det i en separat text.

Vill du se hela Packbridge efter 3 finns den på PackbridgeTV. Det enda som krävs är att ditt företag är medlem.

Packbridge Research Forum 2015 handlar om den förpackningsrelaterade forskning som pågår på universitet och forskningsinstitut. Vi har engagerat en rad intressanta talare som kommer att täcka ämnet både från den rent tekniska sidan men också ur konsumentens synvinkel.

I Lund den 7 maj och på Medicon Village kommer vi att höra representanter från Chalmers tala om sitt arbete med nya material baserade på icke-fossilt material, cellulosa. Detta är också ett ämne som täcks av SLU som arbetar med att utforska möjligheterna att använda gluten som bas för ett nytt material.

Vi kommer att höra om de senaste framstegen på områden som nanoteknik och om möjliga användningområden för grafen från talare från LTH och Chalmers. En representatnt från Invest in Skåne kommer att tala om de nya möjligheterna kring ESS i Lund.

Kopnsumentens undermedvetna beslutsprocess får vi lära mer om genom en talare från Copenhagen Business School och en talare från LTH kommer att dela med sig av resultaten från ett forskningsprojekt kring det faktiska värdet en förpackning skapar.

Dessutom kommer talare från Innventia, danska DTI och finska VTT.

För mer information och bokning gå till PackbridgeResearchForum.com. Boka redan nu en plats på en riktigt intressant och spännande dag med ledande forskare från universitet och forskningsinstitut. Utan kostnad för alla Packbridge medlemmar.

Öppen innovation handlar om att engagera andra, men hur ska du göra för att lyckas övertyga deltagare till att bidra? Vad gör det intressant att delta? Johan Mårtensson och Amanda Magnusson på OpenUp reder ut begreppen.

Det finns en mängd olika sätt att få individer till att självmant vilja delta i öppna innovationsprocesser. Vilket tillvägagångssätt som ger bäst resultat skiljer sig åt från fall till fall. Det är därför viktigt att tänka igenom vad du ber om, varför du gör det och vem du frågar, och utforma incitament därefter. Inte sällan kan du behöva kombinera ett antal olika incitament för att motivera deltagare till att bidra.

Inre motivation är kopplad till själva uppgiften som ska utföras. Deltagarna kan exempelvis motiveras till att bidra eftersom de tycker att det är kul, de drivs av nyfikenhet och intresse, de vill göra sin röst hörd, lära sig saker, själva utvecklas och göra nytta.

Yttre motivation är inte direkt kopplad till själva uppgiften som ska utföras, utan är incitament som deltagarna kan få ta del av till följd av att de utför uppgiften. Det kan exempelvis handla om att de bästa idéerna belönas med ett pris och/eller uppmärksammas, så att deltagaren därigenom får ökad status och erkännande. Andra motivatorer kan vara löften om affärer och samarbete, möjlighet till sysselsättning eller utveckling av sitt kontaktnät. Det är dock viktigt att man är tydlig i urvalsprocessen om vem som förtjänar och inte förtjänar de utlovade incitamenten. Om man vill skapa en co-creation-process, det vill säga att deltagarna bygger vidare på varandras idéer, kan en möjlighet vara mikro-belöningar, vilket innebär att alla som på något sätt bidragit får ta del av den utlovade belöningen.

Risker med yttre motivation
Yttre motivatorer är inte helt oproblematiska. Till exempel kan löften om incitament kopplade till pengar leda till att människor börjar ”snåla” med information, eftersom man börjar värdera hur mycket ens insats är värd, jämfört med vad man får. Det finns även studier som visar att sådana belöningar kan hämma kreativiteten. Flera goda exempel på öppen innovation, så som Wikipedia och Linux, har skapats av användare som till största delen drivs av inre motivation. Det är även tydligt att människor har en större benägenhet att utan egen vinning bidra med sin kunskap kring frågor som är av social karaktär – ”for the greater good”.

Bygg förtroende och var tydlig
Minst lika viktigt som att fundera igenom vad som motiverar individer är att beakta vad som kan hämma individer från att delta i en öppen innovationsprocess. Ofta kan avsaknaden av kontroll vara den begränsande faktorn. Deltagaren kan börja ifrågasätta både dig och själva processen, med frågor som ”Kan jag lita på dig?”, ”Vad händer med mitt bidrag?” och ”Vad är egentligen syftet?”. Det är därmed viktigt att ingjuta förtroende och vara tydlig med dina förväntningar och avsikter, samt i så stor mån som möjligt låta bidragsgivarna behålla viss kontroll. Det är även viktigt att den tid och kraft det tar att bidra, vägs upp mot vad deltagaren får ut av att bidra.

Bekräfta deltagarna
Tänk på den öppna innovationsprocessen som ett samtal, där du hela tiden måste bekräfta deltagarna och ge dem feedback för att processen ska uppfattas som en dialog. Det optimala är att både du och alla som deltar ska känna sig som vinnare när processen är avslutad.

Redo att göra ett försök? Skapa ett konto och logga in på OpenUp (www.letsopenup.se). Behöver du hjälp på vägen, tveka inte att kontakta OpenUp-gänget via johan@packbridge.se.